Vanliga misstag med mikrofoner i direktsändning och hur du undviker dem

En klämmikrofon som sitter för lågt på bröstet ger en dov, burkig röst. Sitter den för nära hakan hörs varje andetag och varje p-ljud smäller. Tumregeln vi använder är ungefär en handsbredd under hakan, mitt på bröstet, och riktad mot munnen.

Kläder är en annan källa till besvär. Sidenskjortor, halsband och slipsar gnuggar mot mikrofonen och ger prasslande störningar som är svåra att ta bort i efterhand. Be gästen ta av smycken som hänger fram och fäst kabeln så att den inte drar i tyget när personen rör sig.

Vid bänkmikrofon gäller samma tänkande. Talaren får inte kunna vrida sig bort, och mikrofonen ska inte stå i vägen för manus eller skärm. Gör en provläsning med riktigt manus och riktig kroppsställning, inte bara ett räkneord.

Många ställer in ljudnivån i samma ögonblick som sändningen börjar. Då hinner du inte höra hur personen låter när den blir nervös eller entusiastisk, och rösten blir ofta starkare än vid provet. Ljudet klipper, och en förvrängd signal går inte att rädda.

Låt i stället programledaren och gästerna prata som de kommer att göra i sändningen, gärna med lite energi. Sätt nivån så att topparna ligger med marginal under taket och låt mixerpulten ha utrymme kvar. Det är bättre med en något låg signal som du kan höja än en som redan har skurit av.

Kontrollera dessutom nivåerna igen när en ny gäst kommer in. Varje person har sin egen röststyrka och sitt eget avstånd, och en justering på tio sekunder före start sparar hela inslaget.

Ett rum låter alltid något. Hårda ytor ger eko, och en studio med glasväggar kan låta nästan som ett badrum om du inte tar hänsyn till det. Placera mikrofonen så nära talaren som är rimligt, eftersom ett kort avstånd gör att rösten dominerar över rummets eko.

Lyssna också efter ljud du själv slutar höra: kyl, datorfläktar, belysningsdon som surrar och steg på golvet. Gå runt med hörlurar på och lyssna innan du bestämmer var mikrofonerna ska stå. En mikrofon som ligger riktad bort från en fläkt vinner mycket.

Under senhösten kommer dessutom ytterkläder, blöta skor och uppvärmning som tickar. Be gästerna lämna jackor utanför studion och stäng av sådant som inte behövs under sändningen.

När två eller tre personer sitter i samma samtal bråkar mikrofonerna med varandra. Varje mikrofon plockar upp även grannens röst, och resultatet blir ett tunt, kamfiltrerat ljud. Sänk därför de mikrofoner som inte används och höj dem först när någon börjar tala.

Det kräver att du följer manus och bild. Vet du vem som ska tala härnäst kan du ligga steget före i stället för att jaga. Öva att sänka nivån mjukt, inte klippa, så att lyssnaren inte märker att något ändras.

Vi tränar detta i grupp där en deltagare mixar och de andra spelar programledare och gäster, med avsiktliga avbrott och överlappande repliker. Det är det enklaste sättet att få känsla för rytmen i ett samtal.

Trådlös utrustning kan tappa kontakt, batterier kan ta slut och en kabel kan lossna. Ha alltid en reservmikrofon redo och kunna byta på några sekunder. Märk kablar och sändare så att du vet vilken som hör till vilken person.

Gör en kontrollrunda innan varje sändning: ny batterisats, kontroll av kanaler, provtal från varje plats, och en genomlyssning i hörlurar. Skriv ned vad som kontrollerats så att du inte litar på minnet när tiden är knapp.

Efter sändningen är det värt att lyssna igen på inspelningen och notera vad som kunde varit bättre. De misstag som upprepas är oftast de som aldrig skrevs ned, och en kort anteckning gör nästa produktion lugnare.